Reshmas reflektioner

När vi skulle börja arbeta med  Storyline , visste jag inte vad det var, det var något jag aldrig hade hört talas om, och  när vi började arbeta med detta kändes det väldigt stort, och lite svårt eftersom det inte är barnen vi skulle jobba med. Och visste inte riktigt hur de skulle gå till. Jag tycker att storyline är en bra metod att använda sig utav i förskolan, där barnen får samarbetar med andra barn samt med pedagogerna. Och även att barnen har inflytande då barnens idéer utnyttjas. Jag tror att barnen även tycker det är kul att de får vara med och bestämma/påverka. Att detta är något som de har gjort, och att de har använt deras idéer.   Om man ska använda sig utav storyline i förskolan, tror jag att det behövs mycket tid, att det inte är något som man kan göra på någon månad. I början var jag inte så positiv om storyline, det kändes för stort för att kunna arbeta med detta i verksamheten. Men efter ha jobbat lite mer, tycker jag att det är roligt och att ger man det tid så kan det bli bra. I början tyckte jag att det kan bli svårt att arbeta med detta med de yngre barnen, men läste sedan att man kan arbeta med storyline med 3- åringar. Jag kommer definitivt använda mig utav storyline i framtiden, och tror även att jag kommer börja med att arbeta med ekologiskhållbarhet och källsortering. I läroplanen står det även att

’’Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid’’ (98/10, s 7)

Och jag tycker att det är roligt att barnen tillsammans med barnen kan skapa nya miljöer, såsom vi hade två olika miljöer. Det har vart roligt att lära sig andra metoder där man kan använda i sitt lärande med barnen.  Vår storyline handlar om ekologiskhållbarhet, då vi har valt att fokusera på källsortering. Och det handlar om två tanter, Tant grön som är miljövänlig, och Tant grå som inte är det, och lär sig om källsortering med hjälp utav Tant Grön. Björklund (2014) nämner att det är viktigt att lära sig om världen, om ekologiska system, demokrati samt vetenskapliga begrepp, att det är viktigt i lärande för hållbar utveckling, och det kan läras ut genom att använda sig utav storyline.

Referenser :

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket.  (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98. Stockholm: Skolverket. 

Rebeckas reflektion

Rebecka Magnusson – Min reflektion och mina tankar kring Storyline som arbetssätt.

Jag har under denna kurs blivit introducerad för det arbetssätt som kallas för Storyline och under tiden när vi i gruppen har arbetat med Storyline har jag även fått en förståelse för vad det innebär. Storyline är enligt mig ett intressant, kreativt och spännande arbetssätt att integrera in i förskola och skola. Barnen har inflytande över sitt eget lärande genom att det är barnen som skapar berättelsen och de lär sig det tänkta lärandeobjektet genom planerade aktiviteter. Berättelsen och det skapande arbetet tar in barnen i den estetiska världen samtidigt som de även får lära sig om det tänkta lärandeobjektet/ämnet.

Storyline ger även pedagogerna möjligheter att arbeta kreativt och planera aktiviteter utifrån det tänkta lärandeobjektet och barnens intressen, pedagogerna kan utöka antalet aktiviteter allteftersom de observerar vart barnens intresse och fantasi för dem. Jag tror även att barnen kommer att se fram emot med spänd förväntan själva uppvisandet/skådespeleriet av berättelsen och att de kommer känna sig stolta över det arbete de har utfört under Storylinearbetets gång. Storyline är enligt mig ett arbetssätt som gynnar barnens samarbetsförmåga med andra barn och med pedagogerna. Arbetet med Storyline är ett arbete som gagnar demokratin eftersom barnen har inflytande över arbetet och de är igenom arbetets gång delaktiga i aktiviteter och skapandet av berättelsen, Björklund (2014) menar att demokrati är en av grundstenarna för en hållbar utveckling och att det är viktigt att barnen känner sig hörda och att deras idéer blir tagna på allvar. Jag är positivt inställd mot arbetet med Storyline, jag anser att det är ett arbetssätt som gynnar en hållbar utveckling och jag ser fram emot att bepröva arbetssättet när jag kommer ut i arbetslivet.

I vårt arbete med Storyline valde vi att fokusera på ekologisk hållbarhet, framförallt källsortering, samtidigt som den röda tråden för barnen är att göra en förändring, vända tillbaka Grönköpings öde så att det blir som förr igen, grönskande och hållbart. Ekologisk hållbarhet är viktigt att arbeta med tillsammans med barnen, i läroplanen för förskolan står det att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar... respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö" (Skolverket, 2010, s. 8). Jag anser att det hade fungerat att använda vår Storyline på förskolor och jag tror att det hade blivit ett lyckat arbete. Man skulle kunna arbeta med Storyline på det viset att barnen helt och hållet fick bestämma egna karaktärer men i vår Storyline existerar redan Tant Grön och Tant Grå och det ligger en tanke bakom det vilken handlar om att vi ville framföra två motsatskaraktärer där barnen får möjligheten att reflektera och argumentera för hur relationen dem emellan fungerar och fortskrider utigenom berättelsen. Dessa motsatskaraktärer ger pedagogerna möjligheten att visa hur det kan bli när två motsatser möts och barnen får fundera över hur de vill att Tanterna ska lösa sina oenigheter och tillsammans verka för en hållbar framtid. Jag har även under arbetets gång reflekterat mer över källsortering, återanvändning och delandets ekonomi än tidigare, och jag är motiverad till att arbeta med detta i förskolan.

Referenser
- Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling - i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
- Skolverket (2010). Läroplan för förskola Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer? id=2441  

Cecilias reflektioner

Att arbeta med Storyline i förskolan tror jag är en god väg till rikt lärande. Jag tror att det är ett väldigt bra sätt att ta upp bland annat klimat frågor utan att ge dem ångest, jag tror även att frågor och diskussioner mellan barnen kommer att framkomma under ett sådant arbete vilket kräver att vi som pedagoger är lyhörda så deras tankar inte blir till oro utan att vi kan tala om det. Jag anser även att storyline är ett lärandesätt man kan variera på väldigt många sätt vilket gör att det inte bara kan användas inom hållbar utveckling utan även i andra lärandemål.  

Redan under föreläsningen om storyline blev jag nyfiken och inspirerad och fick tidigt en idé på att platsen i början skulle vara sunkig och i slutet vara fin. När gruppen sedan satte sig för att diskutera insåg vi snabbt att flera av oss hade fått samma idé vilket gjorde att vi började spinna vidare på karaktärer och efter att tidigare samma dag döpt vår grupp till Tant Grön växte hon även fram som en karaktär i vår storyline. Vi valde att fokusera på att återanvända och återvinna, tanken var att barnen skulle lära sig att ta vara på det som redan finns istället för att köpa nytt och på så vis spar vi på både miljön och ekonomin. Under arbetets gång blev det några små förvirringar då vi skulle vara både pedagoger och ”barn” jag anser dock att vi kom över det utan större problem.

Ett av målen i läroplanen är att barnen ska få möjligheten att testa olika material för att bygga och skapa (skolverket 98/10). Vi har i vår storyline valt att bara använda oss av återvunnet material, sådant som vi hade liggandes hemma. Detta tänker vi också att barnen skulle göra då de skulle skapa platsen och karaktärerna på förskolan men även under andra tillfällen för dels testa att använda sig av material som de kanske annars inte hade gjort, men även för att få upp ögonen för att man kan göra om gamla saker till någonting nytt, jag tror även att nyfikenheten och inspirationen kommer växa när de får komma i kontakt med många olika material och gamla prylar. Även Björklund (2014) framhäver detta som ett bra sätt för att både spara på pengarna och miljön. Hon föreslår att man gör överenskommelser med områdets företag att ta vara på deras spillmaterial och att man sedan återkopplar till dem vad barnen gjort med det.  Det tror jag kan stärka barnen att veta att deras skapelser blir synliga för mer än bara föräldrarna.

Jag har under arbetet lärt mig vad storyline är och hur man kan använda sig av det i sitt lärande med barnen. Jag längtar efter att pröva det på förskolan men jag tror dock att det kommer ta ganska mycket tid vilket gör att det nog inte är det första jag sätter igång när jag börjar arbeta.

Referenser

-Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

-Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. Hämtad: från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Adelinas reflektioner

Adelinas reflektioner

I vårt arbete fokuserade vi på ekologiskhållbarhet, där vi arbetade med källsortering och återanvändning. Fokus låg då på att barnen skulle lära sig att vara rädda om de resurser de hade och då var det främst genom att lära barnen vikten av att källsortera och återvinna olika saker. Alltså inte slänga och ta tillvara på saker vara rädd om de saker vi har, att man t ex inte bara tar ett papper och ritar ett streck och sen slänger det.

Här kunde man reflektera tillsammans med barnen om varför man gör saker så att barnen får en förståelse på varför det är viktigt med dessa handlingar. Det jag har fått ut av arbetet är att under arbetsgång kan barn få utveckla förmågan att utföra noga övervägda handlingar, inte att de oövervägt ska handla på ett visst sätt för att de har lärt sig att det ska vara så. Detta har varit intressant med Storyline därför att det har varit ett annorlunda arbetsmetod jämförelse med vanligt arbetsteam. Det jag har lärt mig under arbetes gång är att pedagoger och barn får komma med egna idéer detta är ett sätt att utforska med barnen och få dem engagerad. Därigenom så bygger man upp miljön, karaktärer och händelser som kommer att driva temat vidare barns inflytande kan man säga vad dem är intresserade av. Något Björklund (2014) nämner att det är viktigt att barn får vara delaktiga och att de utgår från vad barnen visar intresse för och deras idéer. Hon menar vidare att tar man tillvara på barns frågor så får man ett aktivt och engagerat barn. En annan sak jag tycker är positivt med Storyline är att de varierar och man kan ålderanpassa temat och engagera yngre barn som är under 3 år också. Om jag hade vart färdigutbildad så hade jag kunnat arbeta med de yngsta barnen också med källsortering, för jag tänker att barnen är ju medvetna om att vi sopsorterar. Så där hade yngre barnen kunnat följa med ner till sopskjulet då och tömma lådor. Och se vart man slänger vanligt papper,metallförpackningar,plastförpackningar och pappersförpackningar. Därifrån börja att jobba med Storyline med de yngre också men det viktiga är att pedagoger känner barnen och utifrån det kunna anpassa storyline till barnens nivå.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Reflektion av Elin Dahl

Reflektion av Elin Dahl

Introduktionen av Storyline var för mig någonting nytt som jag tidigare inte arbetat med eller sett någon annan arbeta med. Att arbeta med Storyline anser jag vara ett brett arbetssätt där man kan arbeta med olika inriktningar/teman och där barnen får vara delaktiga i sitt eget lärande. På http://storyline.se/om-storyline/ står det att eleverna aktivt deltar i arbetet med Storylinen vilket jag anser är en viktig del i framförallt förskolans verksamhet så att barnen inte får en passiv roll där pedagogerna håller en ”föreläsning” om vad som är rätt och fel utan och där eleverna inte får komma med egna idéer utan att det är någonting som pedagogen och eleverna skapar tillsammans. Även Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) skriver om att barnen ska ha inflytande och delaktighet i förskolan bland annat genom följande mål: ”Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.” (Skolverket 2010, s. 12) och ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.” (Skolverket 2010, s.12). Att barnen ska få vara delaktiga och ha inflytande i förskolan i de aktiviteter och i det lärande de tar del av är en viktig del för mig som pedagog och att detta kan göras genom bland annat Storyline ser jag som någonting positivt. Björklund (2014) skriver också om att demokratin är en viktig del i hållbar utveckling (vilket vi arbetar med i denna Storyline) och att barnen får uttrycka sig och bli lyssnad på men även lyssna på andra som vill uttrycka sig. Att tillsammans känna sig delaktig och att få vara delaktig utifrån sina villkor. Björklund nämner också om att barnen får öva sig på att samspela med varandra, lösa problem och att inte alltid vända sig till de vuxna för att få bekräftat rätt eller fel och att detta på så sätt leder till att öva på demokrati. Ett arbetssätt som jag anser ger barnen mer inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.

Även om jag förstår upplägget av Storyline och dess syfte vilket jag är positiv till, anser jag att det ändå känns lite komplicerat att använda detta i en barngrupp i åldrarna 1-6 år, men att det i så fall kan fungera bättre hos de äldre barnen då de har möjlighet att uttrycka sig lättare och att kunna diskutera tillsammans hur de vill att Storylinen ska se ut. För mig kan det vara svårt att se hur det skulle fungera i förskolan utan att ha fått testa det i den verkliga verksamheten och jag har svårt att säga innan jag arbetat med det i en barngrupp om det skulle vara någonting för mig som pedagog att arbeta med tillsammans med barnen. Eftersom att vi i detta arbete både fått leva oss in i pedagogernas roll men även barnens roll ser jag det komplicerat och lite rörigt eftersom man inte fått testat på hur barnen kan styra Storylinen. Om jag skulle använda detta arbetssätt i förskolan för första gången skulle jag välja att arbeta med ett ämne som barnen har förkunskaper inom precis som det står om på http://storyline.se/om-storyline/forforstaelse/, t.ex. som i vårt fall återvinning. Det går alltså ut på att arbeta utifrån det barnen känner att de kan ta till sig och att de själva ska få fundera kring Storylinen och dess innehåll innan det kommer information från andra ställen och att vi pedagoger då undviker att undervisa om sådant som inte är relevant/aktuellt för barnen. Jag ser Storylinen som någonting som kan vara värt att testa men att man då som pedagog får ha kunskap om hur man kan leda barnen vidare i lärandet men ändå att de ska styra arbetet och sitt lärande.

Slutligen kan jag ändå anse att Storyline troligen fungerar bra i förskolan då jag har erfarenhet av att barnen är med och styr verksamheten i deras vardagssituationer då pedagogerna tar vara på barnens intressen och leklust viket även verkar vara syftet med Storyline och på så sätt ligger arbetssättet nära hur barnens verksamhet ser ut i vanliga fall. Men jag kan varken säga att det passar eller inte för förskolebarn förrän jag testat det tillsammans med barnen.

Referenser

-Björklund, s. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

-Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

- http://storyline.se/

Marys reflektion

Storyline som arbetsmetod och mitt eget lärande – Marys reflektion

Min tanke när vi satte igång med arbetet, var att Storyline skulle vara komplicerat. Detta var dels för att det var helt nytt för mig och dels för att många arbeten med Storyline  var med äldre barn.  Vi å andra sidan skulle inta ett förskolebarns perspektiv, och på grund av att barnen är i unga åldrar, kan det ibland vara svårt för dem att uttrycka sig. Samtidigt läste jag på storyline.se att en förskola hade arbetat med Storyline tio gånger på tre år, så jag tänkte att det inte är omöjligt. Att arbeta med denna metod krävs det att man själv kan anpassa och planerar utefter den åldern man har. Det som jag tyckte var lite svårt med arbetet, var att vi inte hade barn att utgå ifrån, då hela arbetet handlar om barnens tankar och idéer

Storyline är en väldigt kreativ arbetsmetod där både pedagogerna och barnen är delaktiga  för att driva arbetet framåt. Samtidigt utgår denna metod från barnens förkunskaper och byggs vidare på deras intressen och idéer, med hjälp av nyckelfrågor som pedagogerna ställer (www.storyline.se). Barnen blir involverade i sitt eget lärande och utmanas som grupp och även individuellt. 

 Enligt Lpfö98 ska förskolan - ”sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande”(skolverket 98/10, s.12).  Detta ser jag kan uppnås med  hjälp av Storyline. Björklund (2014) tar även upp att demokrati är grunden till hållbar utveckling, genom att barn får möjligheten att uttrycka sina åsikter och faktiskt påverka sin tid på förskolan stärks deras känsla av att kunna förändra. Genom att kunna uttrycka sina åsikter och samtidigt ta del av andras är enligt Björklund är en del av arbetet för att skapa en hållbar utveckling. Därför ser jag att arbetet med Storyline i förskolan är en bra metod för hållbarhet i verksamheten, där alla blir sedda och allas åsikter är betydelsefulla.

Vårat arbete fokuserades på ekologisk hållbarhet och en liten del av ekonomisk hållbarhet där vi riktade in oss på källsortering, återanvändning och även delandets ekonomi. Vi valde dessa aspekter då det är något som barnen redan känner till och då Storyline baseras på barnens förkunskaper.

Det jag lärt mig under arbetets gång är vad Storyline innebär och det går att anpassa arbeta till förskolebarn, det är ett bra sätt att få barnen involverade i sitt eget lärande. Något som jag tycker är positivt, är att man kan koppla Storyline till flera läroplansmål och där av använda detta arbetssätt i flera olika teman. Jag kan tänka mig att arbeta på detta sätt i mitt kommande arbete som pedagog, samtidigt tycker jag att det är konstigt att man inte hört något om detta arbetssätt på förskolor som man själv vart på. Storyline är ett bra sätt att visa barnen att vi pedagoger har intresse för deras åsikter, tankar och idéer. 

Referenser

 

-Björklund, s. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

-Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

- http://storyline.se/

Gruppens tankar kring storyline

Gruppens tankar kring storyline

Vi har lite delade uppfattningar kring att arbeta med storyline, å ena sidan tycker vi att det känns svårt, kanske för avancerat för att göra på förskolan, å andra sidan tänker vi att det nog ändå går att göra men att de nog passar bättre till de äldre barnen och i vårt fall 3-6 åringar men ändå låter det ta tid, kanske låta de löpa under några månader till en termin. Vi tänker att man kan få in väldigt mycket i arbetssättet och göra det väldigt varierat och på så vis tänker vi att barnen blir mer engagerade då det inte alltid är samma aktiviteter. Barnen får även djupare kunskap och förståelse då lärandet är varierat. Andra fördelar med Storylines arbetssätt är att lärandet sker praktiskt där man fokuserar på görandet, Storyline är även kopplat till kultur då barnen slutligen får dramatisera berättelsen. Leif Strandberg refererar till Vygotskijs teorier där han menar att Vygotskij var positiv till att lärandet är kopplat till kulturens värld och att han tror att Storyline hade varit ett arbettssätt som Vygotskij hade förespråkat om det hade funnits under hans tid (www.storyline.se). Vi anser att Storyline är ett bra arbetssätt för att barnen ska lära sig demokrati och hur man kan vara en del av demokratin eftersom Storyline ger barnen möjligheter att framföra sina åsikter och tillsammans komma fram till hur de vill göra, Storyline handlar mycket om samarbete. Enligt läroplanen ska förskolan ”…sträva efter att varje barn ...utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande”(skolverket 98/10, s.12).

Vi har valt att fokusera på ekologisk hållbarhet med inriktning på källsortering, återanvändning och delandets ekonomi, det valde vi dels för att det ligger nära barnens vardag och att det är någonting som inte är helt nytt för dem men även också för att vi kände att det är någonting som vi kunde göra konkret för barnen. Vi anser att källsortering, återanvändning och delandets ekonomi är viktigt för att vi behöver minska konsumtionen och spara på jordens resurser genom att sortera och slänga det som inte går att använda, återanvända det som går och att vi kan dela och låna istället för att köpa nytt. Vi förespråkar detta och vill därmed att barnen ska anamma det och komma med egna idèer för att vi alla tillsammans ska kunna ta hand om vår jord och dess resurser.

Vårt arbete med storyline baseras i nutid och går ut på att barnen hjälper Tant Grön att lära Tant Grå hur man kan leva mer miljövänligt, vi ger då barnen chansen att känna att de kan påverka utan att vi lägger kravet på det att de ska lösa allting, detta nämns även i Björklund (2014) där hon menar att det är väsentligt att barnen får fakta men bibehåller en positiv framtidstro. Allteftersom barnen lär tanterna så lär de även sig själva i samband med de olika planerade aktiviteterna. Genom Tanterna lär sig barnen att ta ansvar och de blir medvetna om vad de kan göra för att ta hand om miljön. Enligt läroplanen ska förskolan ”…sträva efter att varje barn... utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra "(skolverket 98/10, s. 9-10).

Om vi hade arbetat med detta på förskolan hade vi valt att dokumentera arbetet genom olika digitala verktyg till exempel foto och film, vi hade även fört loggbok för att kunna koppla till det vi tidigare har gjort eller tankar och kommentarer från barnen, även barnens eget skapande blir en del av dokumentationen. I slutet på arbetet får barnen varsitt hemmagjort fotoalbum med en sammanfattning på allt vi har gjort och som de kan ta med sig hem.

Vi har lärt oss vad Storyline innebär och hur man kan arbeta med det, samt fått mer fördjupad kunskap om hållbar utveckling. För att arbeta med Storyline anser vi att det krävs kunskap, tid och att man som pedagog känner barngruppen.