Cecilias reflektioner

Att arbeta med Storyline i förskolan tror jag är en god väg till rikt lärande. Jag tror att det är ett väldigt bra sätt att ta upp bland annat klimat frågor utan att ge dem ångest, jag tror även att frågor och diskussioner mellan barnen kommer att framkomma under ett sådant arbete vilket kräver att vi som pedagoger är lyhörda så deras tankar inte blir till oro utan att vi kan tala om det. Jag anser även att storyline är ett lärandesätt man kan variera på väldigt många sätt vilket gör att det inte bara kan användas inom hållbar utveckling utan även i andra lärandemål.  

Redan under föreläsningen om storyline blev jag nyfiken och inspirerad och fick tidigt en idé på att platsen i början skulle vara sunkig och i slutet vara fin. När gruppen sedan satte sig för att diskutera insåg vi snabbt att flera av oss hade fått samma idé vilket gjorde att vi började spinna vidare på karaktärer och efter att tidigare samma dag döpt vår grupp till Tant Grön växte hon även fram som en karaktär i vår storyline. Vi valde att fokusera på att återanvända och återvinna, tanken var att barnen skulle lära sig att ta vara på det som redan finns istället för att köpa nytt och på så vis spar vi på både miljön och ekonomin. Under arbetets gång blev det några små förvirringar då vi skulle vara både pedagoger och ”barn” jag anser dock att vi kom över det utan större problem.

Ett av målen i läroplanen är att barnen ska få möjligheten att testa olika material för att bygga och skapa (skolverket 98/10). Vi har i vår storyline valt att bara använda oss av återvunnet material, sådant som vi hade liggandes hemma. Detta tänker vi också att barnen skulle göra då de skulle skapa platsen och karaktärerna på förskolan men även under andra tillfällen för dels testa att använda sig av material som de kanske annars inte hade gjort, men även för att få upp ögonen för att man kan göra om gamla saker till någonting nytt, jag tror även att nyfikenheten och inspirationen kommer växa när de får komma i kontakt med många olika material och gamla prylar. Även Björklund (2014) framhäver detta som ett bra sätt för att både spara på pengarna och miljön. Hon föreslår att man gör överenskommelser med områdets företag att ta vara på deras spillmaterial och att man sedan återkopplar till dem vad barnen gjort med det.  Det tror jag kan stärka barnen att veta att deras skapelser blir synliga för mer än bara föräldrarna.

Jag har under arbetet lärt mig vad storyline är och hur man kan använda sig av det i sitt lärande med barnen. Jag längtar efter att pröva det på förskolan men jag tror dock att det kommer ta ganska mycket tid vilket gör att det nog inte är det första jag sätter igång när jag börjar arbeta.

Referenser

-Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

-Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. Hämtad: från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442