onsdag 6 januari 2016

Reflektion av Elin Dahl

Reflektion av Elin Dahl

Introduktionen av Storyline var för mig någonting nytt som jag tidigare inte arbetat med eller sett någon annan arbeta med. Att arbeta med Storyline anser jag vara ett brett arbetssätt där man kan arbeta med olika inriktningar/teman och där barnen får vara delaktiga i sitt eget lärande. På http://storyline.se/om-storyline/ står det att eleverna aktivt deltar i arbetet med Storylinen vilket jag anser är en viktig del i framförallt förskolans verksamhet så att barnen inte får en passiv roll där pedagogerna håller en ”föreläsning” om vad som är rätt och fel utan och där eleverna inte får komma med egna idéer utan att det är någonting som pedagogen och eleverna skapar tillsammans. Även Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) skriver om att barnen ska ha inflytande och delaktighet i förskolan bland annat genom följande mål: ”Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.” (Skolverket 2010, s. 12) och ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.” (Skolverket 2010, s.12). Att barnen ska få vara delaktiga och ha inflytande i förskolan i de aktiviteter och i det lärande de tar del av är en viktig del för mig som pedagog och att detta kan göras genom bland annat Storyline ser jag som någonting positivt. Björklund (2014) skriver också om att demokratin är en viktig del i hållbar utveckling (vilket vi arbetar med i denna Storyline) och att barnen får uttrycka sig och bli lyssnad på men även lyssna på andra som vill uttrycka sig. Att tillsammans känna sig delaktig och att få vara delaktig utifrån sina villkor. Björklund nämner också om att barnen får öva sig på att samspela med varandra, lösa problem och att inte alltid vända sig till de vuxna för att få bekräftat rätt eller fel och att detta på så sätt leder till att öva på demokrati. Ett arbetssätt som jag anser ger barnen mer inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.

Även om jag förstår upplägget av Storyline och dess syfte vilket jag är positiv till, anser jag att det ändå känns lite komplicerat att använda detta i en barngrupp i åldrarna 1-6 år, men att det i så fall kan fungera bättre hos de äldre barnen då de har möjlighet att uttrycka sig lättare och att kunna diskutera tillsammans hur de vill att Storylinen ska se ut. För mig kan det vara svårt att se hur det skulle fungera i förskolan utan att ha fått testa det i den verkliga verksamheten och jag har svårt att säga innan jag arbetat med det i en barngrupp om det skulle vara någonting för mig som pedagog att arbeta med tillsammans med barnen. Eftersom att vi i detta arbete både fått leva oss in i pedagogernas roll men även barnens roll ser jag det komplicerat och lite rörigt eftersom man inte fått testat på hur barnen kan styra Storylinen. Om jag skulle använda detta arbetssätt i förskolan för första gången skulle jag välja att arbeta med ett ämne som barnen har förkunskaper inom precis som det står om på http://storyline.se/om-storyline/forforstaelse/, t.ex. som i vårt fall återvinning. Det går alltså ut på att arbeta utifrån det barnen känner att de kan ta till sig och att de själva ska få fundera kring Storylinen och dess innehåll innan det kommer information från andra ställen och att vi pedagoger då undviker att undervisa om sådant som inte är relevant/aktuellt för barnen. Jag ser Storylinen som någonting som kan vara värt att testa men att man då som pedagog får ha kunskap om hur man kan leda barnen vidare i lärandet men ändå att de ska styra arbetet och sitt lärande.

Slutligen kan jag ändå anse att Storyline troligen fungerar bra i förskolan då jag har erfarenhet av att barnen är med och styr verksamheten i deras vardagssituationer då pedagogerna tar vara på barnens intressen och leklust viket även verkar vara syftet med Storyline och på så sätt ligger arbetssättet nära hur barnens verksamhet ser ut i vanliga fall. Men jag kan varken säga att det passar eller inte för förskolebarn förrän jag testat det tillsammans med barnen.

Referenser
-Björklund, s. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

-Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar